Bartz

Bartz

Archive for juni, 2012

BAIOBE

Posted in Okategoriserade on 4 juni, 2012 by Chris

Matspjälkningen
1. Beskriv vilka delar födan passerar från munhålan till ändtarmen.
2. a)Vad händer med maten i munnen?
b) Vilka födoämnen bryts ner i munnen och vad heter det enzym som tar hand om nedbrytningen?
3. a) Hur behandlas födan i magsäcken`?
b) Vilket typ av födoämne bryter pepsin ner?
4. Varifrån kommer gallan och vilken uppgift har den?
5. Hur är tunntarmen konstruerad för att näringsupptaget till blodet skall fungera så optimalt som möjligt?
6. Redogör för leverns funktioner
7. Förklara sambanden mellan kost och hälsa

Andningen
8. Hur går en inandning resp utandning till?
9. Beskriv luftens väg från luftstrupen till lungblåsorna (alveolerna).
10. Beskriv utbytet mellan syre och koldioxid i lungblåsorna.
11. Diskutera hur rökning påverkar lungornas funktion och vilka konsekvenserna kan bli.

Blodomloppet
12. Beskriv översiktligt hur hjärtat är uppbyggt.
13. a) Beskriv lilla kretsloppet.
b) Vad är syftet med det lilla kretsloppet?
14. a) Beskriv stora kretsloppet.
b) Vad är syftet med stora kretsloppet?
15. a) Vad kallas de blodkärl som för blodet från hjärtat?
b) Vad kallas de blodkärl som för blodet till hjärtat?
16. Vad sker i kapillärerna?
17. Vilka ämnen är det som kapillärerna och cellerna ute i kroppen utbyter?
18. Blodtrycket anges med två tal, tex 120/80 mm Hg.
a) Vad kallas det högsta värdet och när uppstår det?
b) Vad kallas det lägsta värdet och när uppstår det?
19. Vad anger pulsen?
20. Vilka kan orsakerna vara till högt blodtryck?

Blodet
21. Vad består blodplasman av?
22. Vilka tre olika typer av blodkroppar finns det och vilka uppgifter har dessa?
23. Var bildas blodkropparna?
24. Vilka är fördelarna med sk höghöjdsträning?

Utsöndringsorganen
25. Vad är primärurin resp sekundärurin?
26. Vad är det som kontrollerar hur mycket vatten urinen ska innehålla?
27. Vad gör njurarna med vårt blod?
28. Beskriv urinens väg från njurkanalerna till urinblåsan.
29. Förklara hur dialysbehandling går till och orsakerna till varför sådan behandling ges.

BioBB

Posted in Okategoriserade on 4 juni, 2012 by Chris

1. Nämn tre olika sätt att bli smittad av en sjukdom + två sjukdomar till varje smittningssätt.
2. Hur arbetar bakterier i kroppen för att vi ska bli sjuka?
3. Vad finns det för samband mellan hur snabbt ett smittämne förökas, hur svåra symptom det ger och hur det sprids mellan värdorganismer?
4. Hur är immunförsvaret uppdelat?
5. Hur arbetar de olika delarna?
6. Nämn 5 olika vita blodkroppar och vad de gör
7. Hur skyddar vår hud oss mot bakterier och virus?
8. Hur reagerar kroppen om vi blir sjuka och varför?
9. Hur försvaras vi med hjälp av interferoner?
10. Förklara det lymfatiska systemet
11. Var bildas, mognar och förvaras de vita blodkropparna?
12. Vad händer när en B-lymfocyt stöter på sitt antigen?
13. I blodet cirkulerar ca ______________st B-lymfocyter
14. Hur många antikroppar gör plasmacellerna per sekund?
15. Vad gör antikropparna?
16. Vad gör minnescellerna?
17. Förklara Monoklonala antikroppar, Aktiv immunitet och passiv immunitet
18. Vad vaccineras barn mot idag? (nämn 3)
19. Vad skiljer B och T-lymfocyter?
20. Vad menas med att en sjukdom är autoimmun? (nämn 2 st sådana sjukdomar)
21. Vad händer när man får en allergi?
22. Hur kan man behandla effekterna av en allergi?
23. Vilka blodgrupper finns det och hur skiljs de åt?
24. Varför kan blod inte ges och tas från alla blodgrupperna? Vad händer om fel blod ges till fel person?
25. Berätta om HIV och Aids.
26. Vad är:
* Streptococcus pneumoniae
* makrofag
* interferon
* pyrogener
* antikropp
* antigen
* epitoper/ determinant
* immunoglobuliner
* HLA-antigen
* endocytos
* Rh-faktor

Bioo

Posted in Okategoriserade on 4 juni, 2012 by Chris

Instuderingsfrågor rörelseapparaten (s. 94-101)

1. Vilka funktioner har skelettet?
2. Vilka olika typer av leder finns det?
3. Hur är en led uppbyggd?
4. Vilka tre olika grupper av muskler finns det?
5. Vilken av dessa tre kallas också för viljestyrda muskler?
6. Hur är en skelettmuskel uppbyggd?
7. Varför bildas det ibland mjölksyra vid hårt arbete?
8. Hur går en muskelkontraktion till?
a) Vilka två typer av muskler räknas till de icke viljestyrda?
b) Var finns respektive muskelgrupp?
9. Redogör för några sjukdomar och skador som kan uppstå i rörelseapparaten

Begrepp biob

Posted in Okategoriserade on 4 juni, 2012 by Chris

ATP=Adenosintrifosfat kontrollerar cellens energihantering
Lingin= ” skyddande lim på växtceller”
CELL- byggsten, materialet som bygger upp allt liv
RIBOSOMER-tillverkar peptider
CELLMEMBRAN- Ett skikt omvälvande cellen
FOTOSYNTES- Omvandlar energi från en form till en annan för tillgång till högre energimängder
CELLKÄRNA- innehåller ritningarna (DNA) för spridning av celler
PROTEINER-utgör en av huvuddelarna i allt levande, består av långa kedjor av aminosyror
CELLPLASMA-även kallad cytoplasma, täckande vätska i alla Eukaryota celler
FETTER- Viktigt för energikonservering samt värmeisolering för djur
ORGANELLER- cellens organ/ beståndsdelar
KOLHYDRATER-samlingsnamn för sackarider (sockerarter) och kedjor av dessa.
MITOKONDRIER-tillverkar ATP för att använda som energikälla
SYRE-produceras nästan enbart genom fotosyntes ( på jorden) är extremt viktig för cellandningen( används som energibuffert)
ENDOPLASMATISKT NÄTVERK- Man delar in endoplasmanätet i två undergrupper kallade RER( , peptider tillverkas här, har ribosomer kopplade till sig, proteiner tillverkade i RER används för att utsöndras i cellen, eller bli bundna till cellens membran) samt SER( har inga ribosomer bundna till sig som RER, Bryter ned gifter samt glukos i de celler som producerkar glukogen)
ENZYMER-Enzymer är proteiner som katalyserar( ökar eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner.) utan enzymer, inga rörelser i cellerna
LYSOSOMER- Organell som Bryter ned långa sockerkedjor samt makroceller ” återvinner organeller för att bygga nya”
FLAGELLER- ger växt- samt djurceller förmågan att röra sig. Kan även användas som en antenn för att undersöka omgivningen
CELLANDNING- Omvandlar kemisk energi i socker+syre till kemisk energi i ATP
RÖRELSE-Muskler spänns/slappnar av för att skapa en rörelse
VAKUOL- hålrum i cellen, används för att konservera energi tills senare
SÖNDERDELNING-nedbrytning av ämnen till mindre delar
ARVSMASSA (DNA)- byggritningar
ÄMNESOMSÄTTNING-samnlingsnamn för när ämnen tas upp, omvandlas, bryts ner i kroppen, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen
KLOROPLASTER- Organell i växtcell, omvandlar strålning till kemisk energi
TRANSPORT- förflyttning av näringsämnen i kroppen.
CELLVÄGG- skyddar växtens stam och blad, innehåller lingin och existerar endast i svampar, växter samt bakterier.
GOLGIAPPARAT- organell som förekommer i eukaryota celler, bearbetar, sorterar och paketerar de proteiner som cellen syntetiserat, så att de kan skickas vidare till , lysosomer och cellmembran

CELLULLOSA-polysackarid som utgör huvuddelen av cellväggen
PAKETERING- komprimering av näringsämnen som peptider och pepsiner för att kunna bilda längre kedjor och få plats med fler. RNA paktereras även och förflyttas till andra celler.
BEGREPP – CELLEN (s. 8-10 + s. 16-24)

BioB

Posted in Okategoriserade on 4 juni, 2012 by Chris

1. Vad är ett enzym?
”Enzym är ett protein som katalyserar, alltså ökar hastigheten på kemiska reaktioner” (G)

2. Dra streck mellan enzym och ämnesgrupp

Amylas Fetter

Lipas
Proteiner
Pepsin

Trypsin Kolhydrater (G)

3. Diskutera olika viktiga funktioner som levern har och vad som kan hända om levern blir skadad
”Levern tar hand om de ämnen som absorberats i tarmen. Levern reglerar halten av aminosyror, socker och fettsyror i blodet. I levern bildas urinämnen ur ammoniak (giftig restprodukt). I levern syntetiseras en del proteiner som finns i blodplasman, plasmaproteiner, bl.a. de proteiner som är viktiga för att blodet ska koagulera. Levern innehåller enzymer som omvandlar gifter och droger till mindre giftiga ämnen. De gör dem mer vattenlösliga så att njurarna sedan ska kunna utsöndra. Om levern skadas får man ett giftigt urin. Det leder till att man får andra sorters sjukdomar. Den kommer inte kunna bilda äggviteämnen som är livsnödvändiga. Den kommer inte kunna lagra energi i form av glykogen och sen omvandla det till glukos vid behov”

”Avgiftning: omvandlar ammoniak till urinämnen, omvandlar alkohol till ättiksyra, ger H2O och CO2 som restprodukt, omvandlar bl.a droger till vattenlösliga ämnen. Bildar plasmaproteiner: som är med i koaguleringsprocessen. Hjälper energiomsättningen: lagrar fett som glykogen, gallan bildas i levern. Gallan innehåller gallsalter som finfördelar fetter, omvandlar bilirubin till vattenlösliga ämnen. Om levern inte fungerar ordentligt kan t.ex. bilirubin inte omvandlas till ett vattenlösligt ämne. En hög halt utav bilirubin orsakar gulsot. Ifall man skadar levern med alkohol så kommer alkoholförbränningen att få förbränningen av kolhydrater, proteiner och fetter att minska. Då kan inte levern omvandla ammoniak till urinämnen och då kan man dö” (VG)

4. Redogör för urinbildningens tre steg
Urinbildning sker i tre steg: filtrering, sekretion och reabsorption. Filtrering sker i kapillärnystanet som sitter i kapseln och som är en del av nefronet som är uppsamlingstratt för urinet. När det blir högt blodtryck så pressar 180 liter vätska varje dag med urinkanalen och bildar primärurin. Kapillärnystanets väggar fungerar som filter där mineraler, vatten och socker diffunderar igenom och bara blodkroppar och större partiklar stannar i blodet”

”Sekretion: Ämnen passerar från blod till njurkanal. Där kommer det ske ämnesutbyte mellan kapillärerna runt njurkanalen och njurkanalen. Det renade blodet fortsätter genom venen till hjärtat”

” Det tredje steget är reabsorption. Detta steget är det nödvändigaste eftersom alla mineraler, socker och vatten återtas från urinet till blodet igen” (VG)

5. Du äter en hamburgare med bröd. Beskriv hamburgarens (och brödets) väg genom kroppen från munhålan till ändtarmen. Förklara noggrant vad som händer på vägen!
”I munhålan sker den mekaniska delen – vi tuggar! Dessutom blandas maten med saliv som innehåller enzymet amylas som börjar sönderdelning av stärkelse. Vi sväljer och maten går via matstrupen till magsäcken. Där är pH-värdet ca 2 pga saltsyran (magsaften). Där finns bl.a. enzymet pepsin som sönderdelar proteiner. Efter några timmar öppnas nedre magmunnen och maten hamnar i tolvfingertarmen. Dit kommer galla och bukspott. Dessa neutraliserar pH-värdet och finfördelar fett bl.a.. Efter det hamnar maten i tunntarmen. Där sker den sista sönderdelningen och ämnena tas upp i sina minsta beståndsdelar. Tunntarmen har en kontaktyta på ca 300 m2 tack vare dess villi. När näringen tagits upp fortsätter resten till tjocktarmen. Där finns bakterier som bildar vitamin K. Ett viktigt steg är att vattnet tas upp och på så sätt förlorar vi inte så mycket vätska. Slutligen leds resten till ändtarmen som allteftersom töms genom anus” (VG)

6. Diskutera betydelsen av kost och hälsa. Redogör för vilka ämnen kroppen behöver och vad som kan hända om vi får för mycket eller för lite av dessa ämnen?
”Från maten får vi allt kroppen behöver. Kolhydrater (glukos och fibrer), proteiner, mineraler, fett och salter. Alla dessa är livsviktiga, men de ska intas i lagom mängd. Kolhydrater använder vi som energi, värmereglerare och absorberare. Glukos använder vi som energi och det som blir över förvandlas till fettlagring som håller vår kropp varm och som isolerar…Glukos används ständigt för att genomföra andningen. Fibrer är bra kolhydrater då dessa absorberar vatten och ger oss en mättare känsla i magen. Proteiner kan även användas som energi, dock är dessa ämnade till våra celler (DNA-replikering)…. Mineraler och vitaminer är viktiga för oss då de binder ihop olika ämnen, t.ex hemoglobinet där järn binder syre till sig, vitamin C tar i sin tur upp järn. Olika vitaminer binder även fett, t.ex vitamin A. Om vi inte får tillräckligt med kolhydrater använder kroppen proteiner istället. För lite salt? Brist på jod – viktigt ämne. Om mineral- eller vitaminbrist uppstår får vi svårt med bindningarna och blir undernärda. Man kan t.ex. få anemi (järnbrist). Däremot om vi äter för mycket kolhydrater, får vi överdrivet mycket fett och kolesterol. Dessa bildar fler fettbindningar som kan leda till fetma, hjärt- och kärlsjukdomar osv. T.ex högt blodtryck av för mycket socker i blodet, kärlkramp där fettlagring sätter sig i artären/venen och leder till att trycket ökar eller ev. blodpropp. Därför är det även bra att följa tallriksmodellen och att träna. Om vi följer tallriksmodellen får vi lagom mängs av allt och om vi tränar förbättrar vi andningen, muskulaturen samt livskvalitén. Vid träning förbränner vi överflödiga ämnen som kolhydrater och fetter” (MVG)

7. Beskriv hur en välsaltad respektive en välsockrad måltid påverkar din kropp
”Om saltkoncentrationen i blodet är hög utsöndras hormonet ADH som bildas i hypothalamus där cellen är känslig för den osmotiska blodhalten. Om saltkoncentrationen är hög förs ADH med blodstömmen till njurarna. ADH gör att vatten diffunderar till blodet från urinen. ADH ökar när blodtrycket minskar, vilket gör att vatten återtas. Om saltkoncentrationen minskar ökar blodtrycket och då minskar ADH-produktionen”
”Det är ADH (hormonet) som reglerar urinproduktionen. Den bildas i hypothalamus och där finns celler som är känsliga för osmotiska halten och om saltlösningen ökar då kan detta hormon utsöndras till njurkanalen. ADH ökar. ADH gör att vatten återtas från urinen via att membranet i samlingskärl öppnas och då diffunderar vattnet ut i blodet. Cellerna (som är känsliga för osmotiska halten) signalerar då att blodtrycket minskas. Men när blodtrycket ökar, mer vatten och mindre saltlösning då minskas ADH. I ett kallt klimat får man mindre koncentrerad urin, men när det är varmt får vi mer koncentrerad urin”

” Får man istället i sig för mycket socker så höjs blodsockerhalten väldigt fort. Då måste kroppen utsöndra hormonet insulin som ska sänka denna halt. Väldigt mycket insulin hamnar i blodet då mycket socker kom med en gång. Den stora mängden insulin kommer leda till att blodsockerhalten sjunker nedanför det normala. Då visas symptom som trötthet huvudvärk, koncentrationssvårighet osv (tills man äter något helst med lagom mängd socker). Om inte insulinet funkar som det ska så kan socker hamna i urinen. Detta kan betyda att man har diabetes” (MVG)

Biologi B

Posted in Okategoriserade on 4 juni, 2012 by Chris

Nervsystemet
1. Vilka delar ingår i centrala nervsystemet (CNS) respektive perifera nervsystemet (PNS)?
2. Hur kan man beskriva:
a. Det autonoma nervsystemet? Ge exempel på processer i kroppen som regleras av det autonoma nervsystemet?
b. Det somatiska nervsystemet?
3. Hur är en nervcell uppbyggd?
4. Hur överförs en nervsignal i kroppen?
5. Förklara begreppen vilopotential och auktionspotential
6. Hur fungerar en synaps?
7. Vad är neurotransmittorer (signalämnen)? Ge exempel på några neurotransmittorer och förklara hur de verkar.
8. Vad är en reflexbåge?
9. Ge exempel på
a. medfödda reflexer
b. inlärda reflexer.
10. Vilken uppgift har kortfattat
a. Sensoriska nervceller
b. Hjärnan
c. Motoriska nervceller
11. Vad har följande delar av hjärnan för viktiga funktioner
a. Hjärnstammen
b. Lilla hjärnan
c. Thalamus
d. Hjärnbarken
e. Limbiska systemet
12. När dominerar följande system
a. sympatiska?
b. parasympatiska?
13. Vad sker vid en stroke?
14.Hur påverkar följande droger hjärnan. (G- nivå = verkan tex ökad vakenhetsgrad samt ökad hjärt- och andningsverksamhet, vg-nivå= orsak och verkan koffein blockerar en neurotransmittor som dämpar allmän vakenhetsgrad, därmed ökar vakenhetsgrad, även hjärt- och andningsverksamhet ökar, )
a. koffein
b. nikotin
c. alkohol
d. centralstimulerande medel: kokain och amfetamin
e. opiater: morfin och heroin

Synen
15. Hur är ögat uppbyggt?
16.Beskriv funktionen hos
a. Tappar
b. Stavar
17. Vad kallas de ljuskänsliga cellerna längst bak i ögat?
18. Vad är gula respektive blinda fläcken?
19. Rita en bild och förklara vad som sker när man är närsynt respektive långsynt.

Hörseln
20. Vilka delar bygger upp örat?
21. Hur är snäckan uppbyggd?
22. Vad orsakar tinnitus?
23. Hur är våra hörselceller uppbyggda?
24. Hur fungerar balanssinnet?

Biologi

Posted in Okategoriserade on 4 juni, 2012 by Chris

Instuderingsfrågor Cellbiologi

1. Vilka typer av ämnen är vanliga i cellen?
Proteiner, neukleinsyror, fetter, polysackarider,
2. Vilka funktioner kan proteiner ha?
Användas som energi, binda syre i form av hemoglobin med mer.
3. Var finns olika polysackarider och vilka funktioner har de?
Olika sockerarter finns i cellulosa, blodet och även där glukogen tillverkas.
4. Vad är det för skillnad mellan vanliga fetter och fosfolipider?
Fosfolipider har en vattenlöslig topp med en fettlöslig svans.
5. Vilken funktion har enzymerna?
Används som en katalysator för kemiska reaktioner i celler
6. Vilka ämnen finns i ett cellmembran?
Ett cellmembran består av ett dubbelt lager av ett slags fett, lipider, proteiner och kolesterol.
7. Vad menas med hydrofil respektive hydrofob?
Hydrofil- ämne som löser sig gärna i vatten. Hydrofob- ämne som har svårare för att lösa sig i vatten.
8. Förklara uppbyggnaden hos ett cellmembran och hur olika ämnen kan passera in och ut ur cellerna
Cellmembranet är uppbyggt så att de stora bakterierna och andra ämnen som färdas mot cellen ” filteras ut” så att endast de mindre ämnena som cellen kan absorbera och bryta ned i mindre beståndsdelar, består. Möjligheten för att inta främmande ämnen kommer genom jonkanalerna som byggs upp av membranproteiner.
9. Förklara hur osmos fungerar och varför det är så viktigt att blodet innehåller samma salthalt hela tiden
Om ämne A har en större koncentration än ämne B så kommer ämne A att beblanda sig med ämne B för att skapa en osmotisk balans. Om blodet byter salthalt så måste hjärtat pumpa mera blod för att skapa en balans. Om vissa delar av kroppen får i sig mer salt än en annan så kan en obalans skapas som påverkar de olika organen.
10. Skriv formeln för cellandningen
C6H12O6(druvsocker) + 6O2 → 6H2O + 6CO2 + energi (ATP
11. Vad händer med cellandningen vid syrebrist?
Mindre syre ger mindre energi under cellandningen. Cellen kvävs utan syret som en buffert.
12. Nämn tre viktiga skillnader mellan växt- och djurceller
Djurceller innehåller inte cellväggar, växtceller har mer utrymme kring organellerna. Växtceller har inte heller någon cellkärna.
13. Vilka funktioner har dessa organeller?
a) Mitokondrier-Tillverkar ATP
b) Cellkärnan-Bevarar DNA för framtida celler
c) Ribosom-skapare av långa proteinkedjor
d) ER- även kallat, endoplasmatiska nätverket, tillverkar och förflyttar peptidkedjor till och från cellen för att använda som energi
e) Lysosom- bryter ned makromolekyler samt långa kedjor av sockerarter
f) Kloroplast-innehåller pigmentet klorofyll, omvandlar strålning till kemisk energi
14. Vilka skillnader finns mellan eukaryota och prokaryota celler?
Eukaryota celler har mindre utrymme kring organellerna, prokaryota celler innehåller cellväggar, eukaryota celler innehåller en cellkärna. Prokaryota celler innehåller kloroplast. Eukaryota celler använder sig av cellandning, de flesta prokaryota cellerna använder sig av fotosyntes samt cellandning
15. Vad är det för skillnad på autotrofa och heterotrofa organismer?
Autotrofa organismer skapar sin egen energi, heterotrofa tar åt sig av andras energi
16. Vad är fotoautotrofer och kemoautotrofer?
Fotoautotrofer självnär sig via fotosyntes, kemoautotrofer självnär sig via oxidation av oorganiska ämnen
17. Vad är plasmider?

Plasmider är ringformade DNA-molekyler som oftast finns i bakterier. Utnyttjas även vid genkloning.